Dags för en uppdatering
Det har varit lite skralt den senaste tiden, de första två veckorna efter att lill killen föddes var man lite upptagen av annat och jag kände inte orken till att uppdatera. Sen börja jag jobba förra veckan och nu orkar man verklingen ingenting. Usch och fy och hem längtar man.
Vad ska man annars skriva? Det är fullt upp med den lille han skriker när jag kommer hem och sen tystnar han någon gång på natten när jag har somnat. Känns det som iaf, visst är det underbart att ha honom här men jag är helt slut efter en dag och hade gärna suttit och kelat med min son, inte hållit en styv pinne som skriker. Inte en chans att man hinner varva ner, eller känns inte som det iaf.
Idag har det dock varit väldigt lugnt och skönt, han var lite skrikig när jag kom hem men sen har han sovit i en 2 timmar nu ungefär. Så det har varit väldigt skönt, så man får tid att varva ner.
Men Rebecca är hemma hela dagarna med honom och får ta de största smällarna sen tar hon natt passen på dagarna när jag jobbar, så vad har man för rätt att klaga? Ingen alls, men helt slut är jag lik förbannat. Fast vad hade man förväntat sig? Vi har en liten bebis hemma, sömn kan man inte räkna med.
Annars funkar allt bra, helgerna är riktigt sköna. Då kan man passa på att sova när han sover och det gör är inte lika jobbigt när han ligger och skriker. Då har man orken till att ta tag i det på andra sätt. Tur vi är två iaf, så vi kan varva om vartannat att ta hand om honom.
Nu låter det som om han skriker hela tiden och det gör han verkligen inte, även om det känns så ibland. Men ibland får man möjligheten att bara ligga och mysa i soffan och det är så mysigt. Det man längtar hem till på dagarna när man står på jobbet.
Annars händer det inte så mycket, folket på tjatar om man ska hänga med ut imorgon och den 26 september. Får se om man hänger med, är lite små sugen på att hänga på men det känns som att det kommer komma tillbaka och bita mig i röven någon gång om jag följer med. Vi får se vad som händer, just nu känner jag inte för det över huvudtaget, gjorde det lite tidigare. Fast då var jag inte lika trött som nu, men som sagt va. Vi får se hur man känner sig imorgon.
Jaja, jag får väl se till att uppdatera lite oftare. även om jag inte vet vad jag ska skriva, men lite är väl bättre än inget...?
Vad ska man annars skriva? Det är fullt upp med den lille han skriker när jag kommer hem och sen tystnar han någon gång på natten när jag har somnat. Känns det som iaf, visst är det underbart att ha honom här men jag är helt slut efter en dag och hade gärna suttit och kelat med min son, inte hållit en styv pinne som skriker. Inte en chans att man hinner varva ner, eller känns inte som det iaf.
Idag har det dock varit väldigt lugnt och skönt, han var lite skrikig när jag kom hem men sen har han sovit i en 2 timmar nu ungefär. Så det har varit väldigt skönt, så man får tid att varva ner.
Men Rebecca är hemma hela dagarna med honom och får ta de största smällarna sen tar hon natt passen på dagarna när jag jobbar, så vad har man för rätt att klaga? Ingen alls, men helt slut är jag lik förbannat. Fast vad hade man förväntat sig? Vi har en liten bebis hemma, sömn kan man inte räkna med.
Annars funkar allt bra, helgerna är riktigt sköna. Då kan man passa på att sova när han sover och det gör är inte lika jobbigt när han ligger och skriker. Då har man orken till att ta tag i det på andra sätt. Tur vi är två iaf, så vi kan varva om vartannat att ta hand om honom.
Nu låter det som om han skriker hela tiden och det gör han verkligen inte, även om det känns så ibland. Men ibland får man möjligheten att bara ligga och mysa i soffan och det är så mysigt. Det man längtar hem till på dagarna när man står på jobbet.
Annars händer det inte så mycket, folket på tjatar om man ska hänga med ut imorgon och den 26 september. Får se om man hänger med, är lite små sugen på att hänga på men det känns som att det kommer komma tillbaka och bita mig i röven någon gång om jag följer med. Vi får se vad som händer, just nu känner jag inte för det över huvudtaget, gjorde det lite tidigare. Fast då var jag inte lika trött som nu, men som sagt va. Vi får se hur man känner sig imorgon.
Jaja, jag får väl se till att uppdatera lite oftare. även om jag inte vet vad jag ska skriva, men lite är väl bättre än inget...?
Kommentarer
Trackback
