En ros har hon gjort sig förtjänt av
En ros åt mitt hjärta
6 Maj -8 20:56
En röd ros åt hjärtat mitt!
Tänkte jag skulle ägna några rader åt min, mycket, kära sambo.
Vi har bara känt varandra i lite drygt 2,5 år, varit ihop i snart 1,5 år (officielt), men varför känns det då som jag har känt dig i en evighet? Ibland skrämmer det mig nästan, vi har ett barn på väg och tittar på förlovningsringar, det känns som vi har känt varandra i 25 år och varit ihop i 15 år. Du är min bästa vän och närmast mitt hjärta.
Vi har bott ihop i snart ett år.
Vi har varit ifrån varandra som mest två veckor, långa veckor.
Vi kan sitta soffan i flera timmar utan att säga något, men när du lämnar rummen undrar jag varför. Det blir tomt, är du arg? Varför? Nej, du skulle bara hämta något.
Jag älskar dig och din söta röst när du vill ha något, ditt kraftskrik: "Pannkissar", kan man inte säga nej till.
Ditt ljuvliga "Älskliiiiiing" där du ska ha något, hur kan jag säga nej?
Ja, hjärtat. På 2,5 år har du påverkat mig mer än vad någon annan, utanför min familj, har gjort. Du har plågat mig, du har jagat mig, vi har bråkat och haft oss. Men de betyder ingenting och jag minns inget av det, när jag vaknar upp bredvid dig på morgonen.
Nu bär du på vårt barn och snart blir vi tre, vi har Volvon och Vovvar kan vi hämta. När blir det villa?
Älskar dig!
Ja, det blev kanske lite "cheesy" men jag behövde få ur mig det, har haft det i mig hela dagen :)
PS. Är kanon nöjd med bilen. BRUM BRUM! DS.
6 Maj -8 20:56
En röd ros åt hjärtat mitt!
Tänkte jag skulle ägna några rader åt min, mycket, kära sambo.
Vi har bara känt varandra i lite drygt 2,5 år, varit ihop i snart 1,5 år (officielt), men varför känns det då som jag har känt dig i en evighet? Ibland skrämmer det mig nästan, vi har ett barn på väg och tittar på förlovningsringar, det känns som vi har känt varandra i 25 år och varit ihop i 15 år. Du är min bästa vän och närmast mitt hjärta.
Vi har bott ihop i snart ett år.
Vi har varit ifrån varandra som mest två veckor, långa veckor.
Vi kan sitta soffan i flera timmar utan att säga något, men när du lämnar rummen undrar jag varför. Det blir tomt, är du arg? Varför? Nej, du skulle bara hämta något.
Jag älskar dig och din söta röst när du vill ha något, ditt kraftskrik: "Pannkissar", kan man inte säga nej till.
Ditt ljuvliga "Älskliiiiiing" där du ska ha något, hur kan jag säga nej?
Ja, hjärtat. På 2,5 år har du påverkat mig mer än vad någon annan, utanför min familj, har gjort. Du har plågat mig, du har jagat mig, vi har bråkat och haft oss. Men de betyder ingenting och jag minns inget av det, när jag vaknar upp bredvid dig på morgonen.
Nu bär du på vårt barn och snart blir vi tre, vi har Volvon och Vovvar kan vi hämta. När blir det villa?
Älskar dig!
Ja, det blev kanske lite "cheesy" men jag behövde få ur mig det, har haft det i mig hela dagen :)
PS. Är kanon nöjd med bilen. BRUM BRUM! DS.
Kommentarer
Trackback
